I denna blogg gör jag ett referat från en vetenskaplig artikel som belyser vikten av individuell och kontinuerlig optimering av behandlingen vid Parkinsons sjukdom.
I ett specialnummer i tidskriften Journal of Personalized Medicine angående ”Optimering av behandlingen vid Parkinsons Sjukdom” har två framträdande svenska forskare inom området sammanfattat den senaste utvecklingen vad gäller behovet av en kontinuerlig individualisering och optimering av behandlingen[1].
Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad om Parkinsons
Initialt konstaterar man att det ännu inte finns, av en läkemedelsmyndighet, någon godkänd behandling som påverkar sjukdomsprocessen eller återställer de skadade nervcellerna. Detta trots många framsteg inom stamcellsteknologi, genetik och förståelse för molekylära orsaker om hur sjukdomen utvecklas. I avvaktan på ett sådan genombrott gäller det att förbättra, optimera och individualisera befintlig behandling.
En sådan optimering består i princip av att balansera en behandlings positiva effekter gentemot dess negativa, biverkningarna. När det gäller de dopaminerga behandlingarna (dvs alla behandlingar som innebär att man ger levodopa i någon form eller mediciner som påverkar kroppens dopaminsystem) så visar studier att det för patienter som har haft sjukdomen i flera år, är viktigt att uppnå så stabila levodopanivåer som möjligt. De invasiva metoderna att ge levodopa, för tillfället genom tillförsel direkt i tarmen, ger en god möjlighet att uppnå detta genom en kontinuerlig och jämn tillförsel av levodopa. För dessa patienter, som är i sen sjukdomsfas och som en del av sjukdomen har påverkan på magens tömning, är denna metod fördelaktig.
I tidigare och ibland även i sena sjukdomsfaser, kan en behandling som innebär ett kirurgiskt ingrepp och direkt infusion till tarmen vara för invasiva, för krävande vad gäller skötsel mm. En annan behandlingsmetod som kan vara lämplig i dessa fall är oral behandling med vattenlösligt levodopa/karbidopa som innehåller en mindre mängd läkemedel. Dessa medger dosjustering i små steg och en nyligen gjord studie visade att patienter tycker metoden var effektiv och användarvänlig[2].
Vidare belyser författarna hur man med bärbara rörelsesensorer, ”smartwatches” och liknande apparater kan få objektiv information som i många fall är till hjälp för individualisering av behandlingen. Även andra hjälpmedel som ortoser, skor mm, dvs icke-farmakologiska behandlingar kan vara till stor hjälp.
Författarna avslutar med konstaterandet att det finns effektiva behandlingar av olika symtom och det finns en stor potential i att kontinuerligt eftersträva en individualiserad optimerad behandling oaktat när och om det kommer ett botemedel!
Jack Spira har arbetat inom läkemedelsindustrin i över 25 år, i ledande positioner i flera globala och svenska läkemedelsföretag. Dr Spira har även erfarenhet av att arbeta som konsult för många både svenska och internationella nystartade företag. Han är läkare och docent vid Karolinska Institutet i Stockholm.
