Återanvändning av läkemedel eller nya indikationer för befintliga läkemedel (på engelska, ”repurposing of drugs”), är ett intressant område eftersom man kan utnyttja all den kunskap som redan finns om läkemedlet och därmed gå snabbare fram i sin läkemedelsutveckling än om man måste börja helt från början.
Ett område där detta har rönt mycket uppmärksamhet är inom kolesterolsänkande läkemedel och deras eventuella koppling till Parkinsons sjukdom.
Bakgrunden till detta går flera år tillbaks i tiden och är kontroversiell. T.ex. i en finsk studie från 2008[1] där 25 000 personer studerades, noterades det att för personer som var yngre än 55 år förelåg en högre risk att utveckla Parkinsons sjukdom om man hade höga kolesterolvärden. Tidigare hade data publicerats som visade det motsatta, dvs att höga kolesterolvärden medförde en minskad risk. Så det är lätt att bli förvillad här. Tittar man på hur risken för att utveckla Parkinson är bland dem som medicinerar sig mot högt kolesterol, tar s.k. statiner, då ser man i epidemiologiska studier att statiner minskar incidensen av Parkinson[2], vilket skulle tala för att låga kolesterolvärden/statiner är skyddande. Mer specifikt gäller detta för statinet simvastatin som dessutom är den statin som är mest effektiv när det gäller att ta sig från blodet in till hjärnan. Intressant är att i djurmodeller på möss, så har simvastatin visat sig ha en mycket god skyddande effekt på den del av hjärnan som skadas av sjukdomen[3]. Det har därför funnits hopp om att just simvastatin kunde ha en sjukdomsmodifierande effekt.
Denna fråga har länge ”hängt” i luften: Kan simvastatin stoppa eller göra förloppet av Parkinsons sjukdom långsammare?
I England finns en organisation som heter ”The Cure Parkinson’s Trust” och de har gjort en studie för att svara på denna fråga[4]. 235 personer med mild eller moderat Parkinsons sjukdom lottades till antingen simvastatin eller placebo. De behandlades i två år och vare sig patienter eller studiepersonal visste vad de fick. Utöver simvastatin/placebo hade patienterna sin vanliga behandling. Patienterna som fick simvastatin hade efter 2 års behandling betydligt lägre kolesterolvärden jämfört dem som fick placebo, så simvastatin var definitivt aktivt. Men, vad gäller Parkinsons sjukdom så hade simvastatin ingen effekt alls på sjukdomsförloppet eller på någon av de övriga studerade Parkinsonrelaterade parametrarna.
Ett nedslående resultat som återigen visar, att det är svårt att hitta läkemedel som modifierar sjukdomen, att det krävs stora, välgjorda och väldesignade studier för att komma till en riktig slutsats och att möss inte är människor!
Referenser
- [1] Huang X, Chen H, Miller WC, Mailman RB, Woodard JL, Chen PC, et al. Lower low-density lipoprotein cholesterol levels are associated with Parkinson’s disease. Mov Disord. 2007;22(3):377–381
- [2] Wolozin B, Wang SW, Li NC, Lee A, Lee TA, Kazis LE. Simvastatin is associated with a reduced incidence of dementia and Parkinson’s disease.
- [3] Roy A, Pahan K. Prospects of statins in Parkinson disease. Neuroscientist 2011;17:244–55.
- [4] Stevens KN, Creanor S, Jeffery A, et al. Evaluation of Simvastatin as a Disease-Modifying Treatment for Patients With Parkinson Disease: A Randomized Clinical Trial. JAMA Neurol. 2022;79(12):1232–1241.
Jack Spira har arbetat inom läkemedelsindustrin i över 25 år, i ledande positioner i flera globala och svenska läkemedelsföretag. Dr Spira har även erfarenhet av att arbeta som konsult för många både svenska och internationella nystartade företag. Han är läkare och docent vid Karolinska Institutet i Stockholm.
