Sipping är en behandlingsmetod där man löser upp sin dagliga dos levodopa/karbidopa i en större mängd vatten för att därefter under dagen regelbundet dricka en lagom mängd. I en nyligen publicerad artikel har en forskargrupp från Seoul i Korea jämfört effekten av sipping med levodopa/karbidopa med standard tablettbehandling.
Bakgrunden till behandlingen är att patienter efter en längre tid med sin Parkinson sjukdom ofta får en otillräcklig effekt med tablettbehandlingen. I detta stadium av sjukdomen vill man åstadkomma en så jämn och regelbunden tillförsel av levodopa som möjligt, exempelvis genom att dosera varannan eller var tredje timme med en noggrant titrerad mängd läkemedel. Det är ofta i denna fas av sjukdomen som man också börjar överväga de invasiva behandlingsmöjligheterna, DBS (djup hjärn stimulering), infusion av levodopa/carbidopa direkt i tunntarmen eller kontinuerlig infusion av apomorfin under huden. Alla tre invasiva metoderna är effektiva men ibland är dessa metoder olämpliga, dvs bedöms inte vara av godo för patienten eller inget alternativ enligt patientens eget tycke. Därtill kan man notera att samtliga är dyra, kräver att man kan hantera tekniken och det finns en risk för lokala biverkningar av de portar som används för införsel av läkemedlet till kroppen. I denna situation kan en vattenlöslig beredning av levodopa/karbidopa med sipping vara ett alternativ och det var detta som utvärderades i studien.
Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad om Parkinsons
Studien som var retrospektiv undersökte utfallet efter att 38 patienter (14 män och 24 kvinnor) skiftats från tablett- till sipping behandling. Medelåldern var 60 år och patienterna hade haft sin Parkinson i 11.9 ± 5.1 år. Patienterna fick varje morgon göra en egen beredning av vattenlöslig levodopa, som förvarades i kylskåp och som intogs regelbundet under dagen.
Efter 12 månader var det c:a 37% som fortfarande hade sipping medan övriga avslutat sin behandling. De som slutade tidigt (inom en månad) var det oftast relaterat till förvärrade symtom medan de som slutade sent var oftast pga. dålig följsamhet till behandlingen. Utvärderingen av effekten visade att de som efter ett år fortfarande använde sipping, hade ett mycket bra svar med förbättrad motorik. ”On”-tid utan dyskinesi ökade från 33% till 57%, medan ”on”-tid med dyskinesi minskade från 26 till 14%. För ickemotoriska symtom var det en blandad bild, vissa ökade medan andra minskade. Exempelvis ökade urinträngningar, hallucinationer minskade och minnesfunktioner förbättrades.
Författarna avslutar med att konstatera att ”sipping” kan vara ett bra behandlingsalternativ för patienter som inte vill ha eller inte är lämpliga för avancerad invasiv terapi.
Kommentar
Den sippinglösning som användes i denna studie har begränsad hållbarhet och skall förvaras i kylskåp. Dosen bestäms av mängden vätska som intas efter upplösning. Sipping är en känd metod men det är förståligt att det inte passar alla och rent praktiskt fungerar den bäst i hemmet. I Sverige finns numera ett alternativ till denna formulering, snabblösliga levodopa/carbidopa mikrotabletter som är disperserbara. Dessa tabletterna löses upp i vatten på c:a 15 sekunder före intag. Med hjälp av denna beredningsform kan man erhålla en mycket specifik individanpassad dos och momentant ”tillverka” sin sippinglösning precis vid dostillfället. Tabletterna är lätta att ha med sig och förvaras i rumstemperatur.
Reference
- Yang et al Liquid levodopa-carbidopa in advanced Parkinson’s disease with motor complications Journal of the Neurological Sciences. doi: 10.1016/j.jns.2017.03.039 Check reference
Jack Spira har arbetat inom läkemedelsindustrin i över 25 år, i ledande positioner i flera globala och svenska läkemedelsföretag. Dr Spira har även erfarenhet av att arbeta som konsult för många både svenska och internationella nystartade företag. Han är läkare och docent vid Karolinska Institutet i Stockholm.
