Det finns en  betydande mängd information som visar på ett samband mellan exponering för olika växtbekämpningsmedel och förekomst av Parkinsons sjukdom. Vi skall i några artiklar belysa detta. Sambanden är ofta komplexa och visar hur svårt, för att inte säga omöjligt det är för den enskilda individen att skydda sig mot exponering och risk för sjukdomsutveckling.

Heptachlor var ett bekämpningsmedel mot insekter som användes flitigt mellan 1953 och 1974. Det användes också som ett medel att behandla marken och förbehandling av utsäde innan sådd för att öka resistensen mot insektsangrepp. Sedermera förbjöds all användning men på Hawaii fick man tillstånd att undantagsvis fortsätta använda  heptachlor fram tills 1994. Varför Hawaii? Det ansågs viktigt för att kunna få en hög produktivitet i ananasodlingarna, en mycket viktig produkt för Hawaii.

Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad om Parkinsons

Efter skörden av ananas användes den gröna toppen som tillsats, extra foder till  mjölkproducerande  kor. Detta ledde till att  mjölken innehöll höjda mängder av heptachlor, en förorening man kände till väl på 1980 talet men inte kunde ta bort under mjölkproduktionen. Trots detta var det inom ananasnäringen fortsätt tillåtet att använda heptachlor ända fram till 1994.

Mjölkkonsumptions studie i Hawaii

Under denna period i Hawaii, dvs 60 talet, pågick av en  tillfällighet en studie som främst studerade förekomst av hjärtsjukdom och olika omvärldsfaktorer hos 8000 män. Som en del av denna studie noterades intaget av mat, där bl.a. mängden mjölk ingick. En del av deltagarna donerade också sin hjärna till forskning efter sin död.

I en studie som publicerades 2015 tittade forskarna på om det fanns något samband mellan intag av mjölk och Parkinsons sjukdom hos män i denna studie. Man studerade mjölkkonsumption under åren 1965 till 1968 hos 449  män som då var mellan 45 och 68 år gamla och som dött någon gång mellan 1992-2004. Forskarna studerade nervcellernas täthet i det området som förknippas med Parkinsons sjukdom och mätte även förekomst av heptachlor epoxide, en nedbrytningsprodukt till heptachlor som är mycket stabil och dessutom mer toxisk än sin ursprungskemikalie. Specifikt studerades sambanden mellan just mjölk och dessa parametrar för att det är känt att mjölk koncentrerar vissa bekämpningsmedel  som t.ex. heptachlor och för att det användes i sådan stor skala på just Hawaii under denna tidsperiod.

Undersökningarna visade att hos de icke-rökare som drack mest mjölk (två glas per dag eller mer) fanns heptachlor epoxide i 9 av 10 hjärnor jämfört med 63.4% hos de som drack lite eller ingen mjölk. Nervcellstäthet var lägst, nästan halverad hos dem som drack de största mängderna mjölk jämfört med de som inte drack någon mjölk alls. Det kan vara värt att notera att denna relation fanns inte hos rökare. Rökarna hade samma täthet av nervceller oavsett mjölkintag. Det förefaller som om rökning har en skyddande effekt. Det är något vi kommer att återkomma till i separata artiklar.

Även om detta inte direkt visar på att heptachlor ger Parkinsons sjukdom så är förekomsten av ämnet i hjärnan samt den påverkan man ser på hjärnan på just nervcellena i substantia nigra mycket starka indicier för att detta bekämpningsmedel kan orsaka Parkinsons sjukdom.

Även om detta inte direkt visar på att heptachlor ger Parkinsons sjukdom så är förekomsten av ämnet i hjärnan samt den påverkan man ser på hjärnan på just nervcellena i substantia nigra mycket starka indicier för  att detta bekämpningsmedel kan orsaka Parkinsons sjukdom. Heptachlor är numera förbjuden i princip hela världen men trots detta så har man långt senare hittat rester av Heptachlor i getmjölk och ost t.ex i Etiopien och även i mjölk i Italien.

Hur skyddar man sig?

Hur skall man då veta om det man äter innehåller bekämpningsmedel  eller inte? Faktum är att det är omöjligt. 95% av alla jordbruksprodukter innehåller mer eller mindre mängder av bekämpningsmedel. Generellt kan man säga att produkter som har ett känsligt skal och där utseendet är viktigt för vårt intag, innehåller större mängder bekämpningsmedel.  Dit hör äpplen, persikor, nektariner, vindruvor etc. Produkter som har ett skal som man inte äter och som skyddar innehållet har generellt sätt lite eller inga bekämpningsmedel i sig ex, avokado, bananer och just ananas!

Men en helt bekämpningsfri kost visar ovanstående exempel  med mjölken  att det är svårt att nå eftersom de kan ”komma in köksvägen” dvs via en bakväg så att säga. Och med tanke på hur långlivade de olika bekämpningsmedlerna är,  så kan de finnas kvar i jorden långt efter det en bonde startat sin biodynamiska odling och då fortfarande  finnas i biodynamiskt odlade produkter. Produkter odlade helt utan bekämpningsmedel är dock uppenbarligen det bästa sättet  man kan ta till idag för att i möjligaste mån undvika exponering.

Referens

  • Neurology 2016, Feb 9, 86(6), 512-519.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sviktfas diskuterar vi allt som har med individualiserad behandling av Parkinsons sjukdom, häng med!

Nu har du blivit registrerad!

Pin It on Pinterest