Från ett Parkinsonperspektiv ser vi ofta på den dopaminerga delen av hjärnan som ett huvudsakligen motoriskt system, nervbanor och signalsubstanser som har en övergripande kontroll av våra rörelser. Det dopaminerga systemet har även andra viktiga funktioner, det är bl.a. involverat i kontroll av våra behov och vårt belöningssystem. Dopaminet är med och styr våra beteenden och svar på positiva stimuli som t.ex. mat, sex och sociala stimuli. Det kan ibland ses vid biverkningar utlösta av olika läkemedel som används vid Parkinsons sjukdom, främst dopaminagonister, som kan leda till okontrollerat köpbeteende eller hedonism (överdriven lustkänsla) i jakten på välbefinnande.

Läs gärna vår omfattande artikel om behandling vid Parkinson! 

En vanligt förekommande uppfattning inom populärvetenskap och på sociala medier är att välbefinnande spelar en stor roll för uppkomst och förlopp av andra icke neurologiska sjukdomar, såsom infektioner och cancer. T.ex. pågår det i Sverige en studie, Phys-Can där man tittar på värdet av fysiskt aktivitet (som bl.a. ger ökat välbefinnande) under och efter cancerbehandling. En av målsättningarna med denna studie är att se för att se hur hälsan och även risken för återfall ser ut efter 6 månaders intensiv träning under de närmaste 10 åren. Finns det någon vetenskaplig grund i detta? Kan humöret, emotionellt status eller välbefinnandet påverka en tumörs växt?

Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad om Parkinsons

Ett annorlunda och avancerat experiment har nyligen gjorts för att belysa detta. Experimentet är komplicerat och återges här i mycket förenklad form i ett försök att göra det begripligt även för en person som inte är insatt i modern neuroforskning.

Med hjälp av nya metoder på försöksdjur kan man stimulera specifika delar av olika nervbanorna, för att framkalla och/eller förstärka olika beteenden. I detta experiment injicerades genetiskt material stereotaktiskt i specifika delar av den dopaminerga hjärnan. Det nya materialet som införts innehöll en ny specialkonstruerad receptor som gör att man kan stimulera systemet med en läkemedelsliknande substans som inte har effekt någon annanstans på djuret. Lite förenklat kan man säga att man genom att ge detta ämne slår man på känslan av ett extremt välbefinnande. När man slutar ge substansen återgår musen till sitt normaltillstånd. I experimentet injicerade man tumörceller samtidigt som man startade ”feel-good” behandlingen. Efter 14 dagars ”feel-good” behandling avslutades experimentet och man mätte storleken på tumörer som injicerats i behandlade och obehandlade kontrolldjur. Man kunde konstatera att tumörerna hos ”feel-good” möss var c:a hälften så stora, jämfört med tumörerna på kontrolldjuren. Tumörcellerna växte långsammare hos ”feel-good” mössen jämfört med normalmöss.

Efter 14 dagar avslutades experimentet och man kunde konstatera att tumörerna som växte på "feel-good" mössen var upp till hälften mindre jämfört med tumörerna på kontrolldjur.

Men hur förmedlas denna effekt? Det är välkänt att dopamin inte kan passera blod-hjärn-barriären och därför kan en effekt förmedlad av dopamin inte vara förklaringen. I ett senare steg kunde man visa att hos ”feel-good” mössen var det en stor minskning av mängden noradrenalin i benmärgen. Noradrenalin är en signalsubstans som frisläpps från det sympatiska nervsystemet som utgår från hjärnan och har nervtrådar hela vägen till benmärgen. Noradrenalinet från det sympatiska nervsystemets nervändar i benmärgen påverkar specifika celltyper och detta leder bl.a. till en ökning av produktionen av cytokinet TNF-alfa (TNF-α) från vissa celler. TNF-α är en mycket potent cytokin som kan påverka tumörers förmåga att föröka sig. I ett mycket intressant avslutande experiment tog forskarna benmärgsceller från ”feel-good” möss och kontrollmöss och injicerade dem tillsammans med tumörceller på ostimulerade möss. En eventuell förändring i tumörstorlek hos mottagarna kunde således härledas till enbart varifrån benmärgen kom; ”feel-good” möss eller kontrollmöss. Experimentet visade att tumörerna hos de möss som hade fått benmärg från ”feel-good” möss var c:a 43% mindre än de som fått benmärg från kontrollmöss.

Experimentet belyser den centrala rollen belöningssystemet har och att belöningssystemet kan påverka immunitet och tumörtillväxt. Vidare ges en vetenskaplig inblick och förklaring till de mekanismer som finns mellan mentalt tillstånd och cancer och sannolikt andra immunrelaterade sjukdomar. Det finns därför ett visst vetenskapligt stöd numera för att hävda att välbefinnande kan påverka immunsystemet och andra sjukdomar såsom cancer. Som vanligt bör man tillägga att experiment gjorda på möss inte alltid går att översätta till människa och det blir i detta sammanhang spännande att se vad Phys-Can studien kommer att visa.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sviktfas diskuterar vi allt som har med individualiserad behandling av Parkinsons sjukdom, häng med!

Nu har du blivit registrerad!

Pin It on Pinterest