Glyfosat är den vanligaste växtskyddskemikalien i Sverige. Den finns i ett flertal produkter där kanske Round-up är det mest kända varunamnet. I Sverige uppskattas att det används mellan 6-700 ton årligen. I Sverige är det förbjudet att spruta glyfosat på grödor under växtperioden. Svenska odlare får använda glyfosat före sådd och efter skörd. Glyfosat hämmar ett enzym som växter använder när de producerar sk aromatiska aminosyror (tyrosin, tryptofan och fenylalanin). Eftersom däggdjur inte har detta enzym så kan man rent generellt säga att risken för människor är relativt liten förutsatt att hämningen är tillräckligt specifik.

Vid International Agency for Research on Cancer (IARC; Lyon, France) årliga möte 2015 så diskuterade 17 experter från 11 olika länder om glyfosat kan ge uppkomst till cancer[1]. I några få epidemiologiska studier har man kunnat visa ett möjligt samband med vissa specifika tumörtyper. Djurstudier ger inget stöd för just dessa tumörtyper men en del andra mycket ovanliga tumörtyper. Det var ingen enkel eller klar bild som experterna kom fram till och slutsatsen var att glyfosat ”sannolikt är cancerframkallande för människor”. Detta ledde till en mycket intensiv debatt om glyfosatet vara eller icke vara i Europa. I november 2017 röstade 18 av EU:s medlemsländer, däribland Sverige, för ett förlängt godkännande för användning av glyfosat med 5 år. Det finns mer att läsa om detta på kommissionens hemsida[2].

Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad om Parkinsons

Men finns det en koppling mellan glyfosat och Parkinson? I en japansk tidskrift beskriver Eriguchi och medarbetare ett fall av förgiftning med glyfosat som är intressant ur denna synvinkel[3]. Det rör sig om en 38 årig tidigare frisk man som 9 år innan han insjuknade i Parkinsons sjukdom startade en jordgubbsodling. Fyra år innan diagnos gjorde han ett självmordsförsök med att dricka ett glas med glyfosat. Han kräktes efter 10 minuter. Han togs till akuten, magpumpades och fick aktivt kol. Han kunde lämna sjukhuset dagen efter och var då symptomfri. Fyra år efter denna händelse kommer han till sjukhuset med en parkinsonliknande rörelsesjukdom – ”parkinsonism”. Han hade endast symtom från rörelseapparaten och inga andra typiska symtom som förstoppning, yrsel etc. Efter vidare utredning sattes patienten på levodopa och svarade bra på behandlingen. Detta fall och en del tidigare fall talar för ett samband mellan glyfosatexponering och Parkinsonism, dvs en sjukdom som saknar de annars typiska autonoma symtomen (förstoppning, yrsel, blodtrycksfall mm).

Glyfosats effekt på växters aminosyratillverkning är intressant. Tryptofan och fenylalanin är essentiella aminosyror, det betyder att vi människor inte kan syntetisera dem utan vi måste få dem från omgivningen, maten vi äter. Tyrosin är villkorligt essentiell eftersom vi endast kan göra den från fenylalanin. Brist på fenylalanin leder således även till brist på tyrosin. En annan väg att få essentiella aminosyror är via vår normala tarmflora, där det finns bakterier som syntetiserar aromatiska aminosyror som vi sedan tar upp. Om dessa bakteriers metabolism hämmas av glyfosat, kan det ge en indirekt effekt på människor genom bortfall av denna källa av viktiga aromatiska aminosyror. Det bör i detta sammanhang sägas att generellt är risken för sjukdom via glyfosat mycket liten. Livsmedelverket skriver på sin hemsida: ”De halter, spår av glyfosat, som hittats i mat är så låga att de inte innebär någon risk för hälsan.” Fallet ovan ligger sannolikt skyhögt över de halter vi normalt utsätts för.

Referenser

  • [1] www.thelancet.com/oncology Vol 16 May 2015 Published OnlineMarch 20, 2015 http://dx.doi.org/10.1016/S1470-2045(15)70134-8
  • [2] https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/glyphosate_en
  • [3] DOI: 10.2169/internalmedicine.2028-18

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sviktfas diskuterar vi allt som har med individualiserad behandling av Parkinsons sjukdom, häng med!

Nu har du blivit registrerad!

Pin It on Pinterest