Dopaminagonister är läkemedel som först och främst används vid Parkinsons sjukdom men även vid sjukdomen RLS, Restless Legs Syndrome numera kallad Willis-Ekboms sjukdom. Dubbelt så många kvinnor som män drabbas, och sjukdomen är vanligare hos äldre än hos yngre. Så många som upp till en tredjedel av äldre kvinnor kan ha en odiagnostiserad Willis–Ekboms sjukdom. Sjukdomen innebär att det pirrar eller kryper/smärtar i benen när man sitter still eller ligger i sängen och det ger ett behov att röra på benen eller gå upp och gå.

Dopaminerga medel, som omfattar dopaminagonister[1] och levodopa, används för att lindra symtomen vid RLS. Studier visar vidare att behandling med dessa läkemedel medför förbättrad sömn, mindre dagtrötthet och bättre livskvalitet. Detta (att dopaminagonister lindrar symtomen) antyder, indirekt att orsaken till sjukdomen kan bero på en felfunktion i vissa dopaminfrisättande delar av centrala nervsystemet. Den som vill fördjupa sig i RLS kan med fördel läsa i SBU rapporten Dopaminerga medel vid restless legs syndrome[2].

En känd biverkan av dopaminagonister är störning av impulskontrollen. Detta kan enklast beskrivas som en oförmåga att motstå en impuls, eller frestelse, eller handling som kan vara skadlig. Dessa impulsstörningar kan vara av flera olika typer, exempelvis kopplade till ät- eller spelstörningar, köpstörningar mm. Dessa har beskrivits i litteraturen redan för 15 år sedan. Exempelvis beskrev Dang och medarbetare redan 2011 patologiskt spelande, kleptomani, tvångsmässig shopping och hypersexualitet, brottslighet, suicid och skilsmässa till följd av avsaknad av impulskontroll efter behandling med dopaminagonister[3]. Ett mycket tragiskt fall av en sådan biverkan beskrivs i ett nyligen utkommit nummer av svenska Läkartidningen[4].

Det fall som beskrivs handlade om en medelålders kvinna som hade en framgångsrik karriär bakom sig och som tidigare var väsentligen frisk. Hon hade fyra år tidigare sökt behandling för besvär av Restless legs syndrome (Willis–Ekboms sjukdom) och fått behandling med en dopaminagonist. Efter start på låg dos ökades dosen en aning. Hon hade också under samma tidsperiod fått ärva en stor summa pengar. Hon började okontrollerat spendera pengarna och spelade även på on-line spel. På mindre än ett år var hela arvet borta och hon fortsatte sedan med att spela bort hela familjens besparingar. Under denna period förlorade hon även sitt jobb då hon misskötte ekonomiska tillgångar på jobbet och hon ådrog sig skulder både hos kronofogden och hos familjemedlemmar. Hon spelade i princip bort alla pengar hon kunde få tag i. När patienten till slut kom till en beroendemottagning, kunde man sätta ut dopaminagonisten samtidigt som man startade en annan behandling mot hennes besvär från benen. Med denna behandling försvann spelberoendet och symtomen från grundsjukdomen kunde hanteras.

Impulskontrollstörningar till följd av dopaminagonister är vanliga. De förekommer i mellan en och 10% hos patienter behandlade med dopaminagonister. Med tanke på de mycket allvarliga psykiska och ekonomiska konsekvenserna till följd av denna biverkan är det viktigt att anhöriga, patienter, omgivningen och naturligtvis vårdpersonal är uppmärksam på ett förändrat beteende för att tidigt kunna dra i ”nödbromsen”.

Referenser

  • [1] Dopaminagonister exempelvis läkemedlen pramipexol, ropinirol och rotigotin.
  • [2] https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/dopaminerga-medel-vid-restless-legs-syndrome/
  • [3] https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21412200/
  • [4] Läkartidningen. 2022;119:21192

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sviktfas diskuterar vi allt som har med individualiserad behandling av Parkinsons sjukdom, häng med!

Nu har du blivit registrerad!

Pin It on Pinterest