Close

mars 18, 2020

Infektion med influensavirus ökar risk för uppkomst av Parkinsons sjukdom

Äldre kvinna förkyld

I dessa tider när Corona är på allas läppar kan det vara intressant att se på hur risken för att få Parkinsons sjukdom påverkas av influensa.

Det kanske mest spännande exemplet här är spanska sjukan som härjade över hela världen 1918–1919. Den hade sannolikt börjat i liten skala redan 1915 men kulminerade i tre vågor i slutet av första världskriget. Spanska sjukan orsakades av influensavirus A (H1N1 virusstam) och infekterade mer än 500 miljoner människor. Den dödade mellan 50 och 100 miljoner dvs mellan 2,5 och 5% av jordens dåvarande befolkning! Spanska sjukan var allvarlig till stor del på grund av svåra bakteriella komplikationer som det inte fanns botemedel mot, främst lunginflammation, men också meningit, bronkit och akut diarré.

Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad om Parkinsons

Intressant och viktigt att ta notis om i dessa Coronatider, är att i spanska sjukan dog främst personer 20–40 år gamla, samma bild över hela världen! Det har diskuterats mycket om orsaken till detta. Sannolikt hade de äldre en immunitet efter att ha genomgått tidigare liknande infektioner, något som denna yngre grupp saknade. De äldre blev sjuka men överlevde tack vare kvarvarande skydd, s.k. korsimmunitet från tidigare virusinfektioner.

I efterförloppet av spanska sjukan, under åren 1919–28, uppträdde en sjukdom med mycket högre incidens än tidigare, samma sjukdom men olika namn, Encefalits lethargica, VON ECONOMOS sjukdom eller europeisk sömnsjuka. Sömnsjuke-pandemin fick överlevande att glida in i en bisarr styv förlamning liknande avancerad Parkinsons sjukdom. Globalt beräknas det att mer än en miljon insjuknade och att en halv miljon dog från Sleeping Sickness Pandemic under perioden 1919–1928. Många av de som överlevde detta institutionaliserades för resten av livet.

Man har också hos de som överlevde spanska sjukan noterat en ökad risk för att utveckla och dö av Parkinsons sjukdom senare livet! T.ex. har man visat att den generation som föddes 1889–1908 (dvs som drabbades av spanska sjukan) hade två till tre gånger så stor risk att dö av Parkinsons sjukdom under perioden 1950–92, jämfört med de som föddes före 1888 eller efter 1924.

Det finns en del vetenskapliga studier som stöder ett samband mellan influensa och uppkomst av Parkinsons sjukdom. T.ex. så har man på möss visat att infektion med influensa A, H5N1, så kan viruset ta sig till hjärnan via magen och vagusnerven. Viruset utlöser där en inflammation som leder till förlust av de dopaminproducerande cellerna. Likaledes har man på möss visat att de som genomgått och överlevt en infektion med influensavirus H1N1, (den stam som gav spanska sjukan), därefter är känsligare än ”friska” djur för toxiska kemikalier som ger upphov till Parkinsons sjukdom. Dvs även om viruset inte direkt ger sjukdom så ger det en känslighet gentemot andra ämnen som kan inducera Parkinsons sjukdom.

Sammanfattningsvis stöder både historien och vetenskapliga studier idén att influensa är en av faktorerna bakom Parkinsons sjukdom. Det finns således all anledning att vaccineras med influensavaccin, inte bara för att få en lindrigare sjukdom men kanske också att minska risken för att utveckla Parkinsons sjukdom och andra neurologiska åkommor.

I en kommande artikel skall vi titta på hur risken för komplikationer av influensa påverkas av andra sjukdomar. Är det så att ålder och sjukdom är avgörande eller är det huruvida man vaccinerats eller ej som avgör hur sjuk man blir?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sviktfas diskuterar vi allt som har med individualiserad behandling av Parkinsons sjukdom, häng med!

Nu har du blivit registrerad!

Pin It on Pinterest