Close

juli 29, 2019

Tidig lågdos l-dopabehandling ökar inte biverkningsrisk

L-dopa

När l-dopa introducerades som behandling av Parkinsons sjukdom för ca. 50 år sedan så innebar det en dramatisk förbättring för patienterna. Sjukdomens dödlighet reducerades väsentligt. Den symtomlindrande effekten dvs förbättring av rörlighet var/ och är fortfarande påtaglig. Levodopa blev snabbt gängse behandling men exakt hur behandlingen skall genomföras är en fråga som fortfarande diskuteras. Ett par frågor som vetenskapen brottats med när det gäller levodopa de senaste 20 till 30 åren är:

  • när ska man börja med sin behandling; tidigt eller sent i sjukdomen
  • om tidig behandling medför ökad risk för biverkningar
  • om levodopa i sig har en skyddande effekt, Det vill säga, om levodopa kan göra att man får ett långsammare sjukdomsförlopp.

Om levodopa har en skyddande effekt skulle det vara en fördel att börja behandlingen tidigt i sjukdomen för att med tiden få en mildare sjukdom, ett långsammare fortskridande av sjukdomen. Eftersom sjukdomen är livslång är det en viktig fråga.

Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad om Parkinsons

I en nyligen publicerad studie av Verschuur och medarbetare belyses denna fråga och den kommenteras även av Espay i JAMA Neurology.

I studien randomiserades (dvs valdes slumpmässigt), 445 patienter med tidig Parkinson sjukdom till behandling med,

Grupp 1: Levodopa 100 mg och carbidopa 25 mg, tre gånger dagligen i 80 veckor eller

Grupp 2: Placebo (“sockerpiller”), tre gånger dagligen i 40 veckor följt av levodopa 100 mg och carbidopa 25 mg, tre gånger dagligen i 40 veckor.

Studien innebar således att i den ena gruppen senarelades starten av behandlingen med levodopa i 40 veckor. Om levodopa har en skyddande effekt på sjukdomsutvecklingen så borde gruppen som startade med behandling direkt (grupp 1) ha en mindre förändring av sin sjukdom jämfört med gruppen som avvaktade 40 veckor med starten av levodopabehandlingen (grupp 2).

Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad mellan gruppernas sjukdomsutveckling efter 80 veckor. Hos bägge grupperna sågs en liten försämring av sjukdomstillståndet efter de 80 veckorna. Likaledes var biverkningsprofilen, framförallt utveckling av s.k. dyskinesier (ofrivilliga rörelser) lika för de två grupperna.

Studien ger således svaret att levodopa inte har en skyddande sjukdomsmodifierande effekt, levodopa ger inget skydd mot sjukdomens utveckling. Positivt är dock att tidig start inte hade någon negativ effekt heller, dvs det var inte skadligt att börja tidigt med levodopa behandling. Detta är positivt eftersom levodopa är den behandlingen som anses ge bäst symtomlindring av tillgängliga läkemedel. Det finns därför ingen anledning att inte använda levodopa redan tidigt i sjukdomen.

Som i alla studier finns det invändningar där den kanske viktigaste i denna studie är att det var ett stort antal personer i gruppen som lottades till att starta sent, dvs att under de första 40 veckorna vara utan levodopa, i alla fall sattes in på levodopa (sannolikt då de behövde en bättre behandling för sin sjukdom). I denna analys har de i alla fall analyserats som om de var obehandlade, dvs den grupp som de lottades till. Det är tänkbart att man framgent gör en mer detaljerad analys för att se om detta påverkat utgången.

Slutsatsen blir att studien stöder att levodopabehandling startas tidigt med en låg dos och dosstorlek och antal doser titreras individuellt så man erhåller ett bra terapeutiskt svar. Varandes den mest effektiva behandlingen vid Parkinsons sjukdom finns det ingen vetenskaplig anledning att fördröja behandlingsstarten med levodopa. Ju tidigare man börjar, ju bättre livskvalitet

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sviktfas diskuterar vi allt som har med individualiserad behandling av Parkinsons sjukdom, häng med!

Nu har du blivit registrerad!

Pin It on Pinterest