En nyligen publicerad artikel ställs frågan: Vilken är den bästa behandlingen efter genomgången DBS (deep brain stimulation = djup hjärnstimulering) vid Parkinsons sjukdom? För vissa patienter med Parkinsons sjukdom är DBS ett effektivt ingrepp som minskar många av symptomen. DBS är en avancerad hjärnkirurgi och teknologi, där elektroder placeras djupt inne i hjärnan. Elektroderna är kopplade till ett batteri som ligger under huden på bröstet eller på magen. Vid elektrisk stimulering normaliseras rörelsemönster. Behandlingen anses effektiv, ger få biverkningar utöver sådana relaterade till själva implantaten och de allra flesta patienter upplever en förbättring av motorisk funktionsnivå. Grundorsaken till Parkinson, dvs bristen på dopamin i hjärnan hanteras dock inte av DBS och eftersom detta behövs på platser utanför elektrodernas räckvidd finns ett behov av dopamin kvar även efter en DBS operation. Levodopadosen är oftast mycket lägre eftersom stora delar av behovet har hanterats av DBS operationen.
Men vilken behandling fungerar bäst? Skall man använda levodopa eller dopaminagonister efter en DBS operation? Denna fråga studerade Picillo[1] och medarbetare i en studie där 35 Parkinson patienter efter en DBS operation lottades till behandling antingen med levodopa eller med en dopaminagonist. Patienterna följdes sedan upp efter 3, 6 och 30 månader. Resultaten visade att upp till 6 månader fungerade terapi med endera läkemedlet för lite mer än hälften av patienterna oavsett terapival men det fungerade något oftare för patienterna som fick levodopa, även om denna skillnad inte var statistiskt signifikant. Vid uppföljning efter 30 månader stod c:a en tredjedel av patienterna kvar på levodopa som enda medicin jämfört med ingen av patienterna i den gruppen som började med en dopaminagonist efter DBS operationen. Orsaken till detta var sämre effekt och biverkningar av medicinering med dopaminagonister. Författarnas slutsats är att man bör försöka minska på användning av dopaminagonister efter DBS.
Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad om Parkinsons
Det kan kommenteras att det är en enklare medicinering med färre olika sorters tabletter. Ju färre mediciner desto mindre blir risken för felmedicinering, risken för biverkningar minskas och att de olika läkemedlen påverkar varandra.
Därför är studier som denna, där man visar att man klarar sig bättre, till och med mycket bättre, på att använda en viss sorts läkemedel, viktiga för att hjälpa professionen att fatta vetenskapligt grundade beslut på vad som är optimal behandling för att patienten skall må bra så länge som möjligt.
Referenser
- [1] Mov Disord . 2020 Nov 9. doi: 10.1002/mds.28382. Online ahead of print.
[/learn_more]
Jack Spira har arbetat inom läkemedelsindustrin i över 25 år, i ledande positioner i flera globala och svenska läkemedelsföretag. Dr Spira har även erfarenhet av att arbeta som konsult för många både svenska och internationella nystartade företag. Han är läkare och docent vid Karolinska Institutet i Stockholm. Sedan 2012 är han VD i Sensidose AB.
