Ibland är det helt nya fascinerande saker som dyker upp i vetenskapen och belyser något om människan som man inte förväntar sig. Så är fallet med en artikel om kronisk ryggsmärta som nyligen publicerats. Tillfällig smärta i ryggen är vanligt och sällan uttryck för en allvarlig sjukdom. Det som är oroande att de ibland utvecklas till ett kroniskt smärttillstånd som är svårbehandlat och leder till en mycket försämrad livskvalité. En ytterligare försvårande komponent i detta är att en del patienter med svår smärta behandlas med opiater, vilket vid långvarig behandling kan leda till en beroendeproblematik som ytterligare försvårar behandlingen.

Hur vanligt är det med kronisk ryggsmärta?

Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad om Parkinsons

Mycket vanligt tyvärr. I en äldre undersökning i Stockholms län uppgav 44% av de tillfrågade att de hade besvär från rygg, höft eller ischias och för 8% var besvären klassificerade som svåra!

En viktig undergrupp är patienter med en låggradig ryggsmärta. Dessa har ännu inte utvecklat ett allvarligt smärttillstånd men utgör en hög risk för att göra så om man inte kan vända utvecklingen inom rimlig tid.

I smärtmodeller med försöksdjur har man noterat förändringar bl.a. i de dopaminproducerande organen i hjärnan, dvs samma som är involverade i Parkinsons sjukdom. I experiment på dessa djur noterade man att man kunde reversera många av dessa dopamin relaterade fenomen genom en behandling bestående av levodopa och läkemedlet naproxen. Ett intressant fynd i dessa studier var att det krävdes en kombination av levodopa och naproxen, var och en för sig hade ingen eller liten effekt!

Forskare vid Northwestern University (Chicago, USA)[1] gjorde en klinisk studie för att se om man hos människa kunde se samma effekt, dvs om en kombination av levodopa och naproxen kan motverka utveckling av kronisk ryggvärk. Patienterna som deltog i studien delades in i tre grupper:

  1. Lågrisk grupp som bedömdes läka spontant utan behandling (11 st)
  2. Behandlingsgrupp som fick levodopa och naproxen (31 st)
  3. Behandlingsgrupp som fick placebo och naproxen (30 st)

Dosen av levodopa/karbidopa titrerades till maximalt 200/50 mg tre gånger dagligen eller en tolererbar dos. Alla patienter fick naproxen 250 mg tre gånger dagligen. Ett flertal tester och smärtskalor användes för att utvärdera behandlingen.

I grupp 2 och 3, i den 6 månader långa studien, var andelen som svarade på behandlingen 75% resp 78%, dvs det var ingen skillnad mellan grupperna vad gäller andelen som svarade på behandlingen. Men när man tittade på vilka individer som svarat på behandlingen och om det var någon könsskillnad, såg man att det var stora skillnader när det gällde smärtintensiteten. Kvinnor i levodopa/naproxen gruppen rapporterade en 90% minskning av smärtintensitet jämfört med 37% minskning hos männen i samma grupp. I placebogruppen fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor vad gäller förändring av smärtintensiteten. Med komplexa magnetkameraundersökningar av hjärnan kunde man se specifika förändringar hos de levodopabehandlade kvinnorna, förändringar som inte fanns hos männen. Dessutom kunde man visa att effekten kvarstod c:a tre månader efter behandlingen avslutats!!

Det märkliga med denna studie är den markanta effekten på smärtintensitet av levodopa/naproxen hos kvinnor och på samma sätt avsaknaden av denna effekt hos män. En förklaring till detta kan vara att dopaminfrisättning hos kvinnor är lägre i vissa regioner i hjärnan jämfört med män![2] Behandling med levodopa skulle kompensera dopaminbristen och förstärka effekten av behandlingen, något som uppenbarligen inte sker hos män.

Det bör uppmärksammas att man i normala fall endast rekommenderar korttidsbehandling med naproxen mot ryggvärk, 5–7 dagar, pga. den ökade blödningsrisk som behandling med denna typ av preparat kan ge. Detta noterades också i studien där 16 av de 61 patienterna hade biverkningar förenliga med någon form av irritation eller blödning i magtarmkanalen.

Framtiden får utvisa om levodopa kan få ytterligare in indikation och då enbart för kvinnor!! Det kanske blir ett intressant inslag i en kommande jämlikhetsdebatt!!

Nu tar vi på Sviktfas ledigt och återkommer igen efter helgerna. Vi önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År.

Referenser

  • [1] Pain Ther (2021) 10:1375–1400
  • [2] https:// doi.org/10.1016/j.biopsych.2006.01.008.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sviktfas diskuterar vi allt som har med individualiserad behandling av Parkinsons sjukdom, häng med!

Nu har du blivit registrerad!

Pin It on Pinterest