Saffran, den dyrbara kryddan från blommorna av Crocus Sativus, har länge varit en del av traditionell medicin och kulinariska traditioner. Ordet saffran kommer från det arabiska ordet zafran som betyder ”göra gul”. Dess unika bioaktiva komponenter, särskilt crocin och safranal, har fångat intresset för deras potentiella effekter på hjärnhälsa, särkilt i Iran som producerar 90% av all saffran i världen, ungefär 300 ton årligen!
Prekliniska studier på djurmodeller har visat att crocin kan skydda dopaminproducerande celler och minska motoriska symtom som orsakas av toxiner som liknar de som påverkar Parkinson-patienter[1]. I en studie rapporterades också att saffran förbättrade beteendeförmågor hos djurmodeller genom att minska inflammation och oxidativ stress i hjärnan[2].
Det har även gjorts en del försök på människa. 2022 rapporterade Ahmad et al. om en randomiserad studie med 120 patienter med mild depression, där 60 st deltagare två gånger om dagen under en månad fick dricka ett örtte med 20 mg kamomill och 1 mg saffran, per tillfälle, medan 60 st kontrollpatenter fick dricka vanligt te[3]. Studien visade att patienterna som fick örtteet hade mindre depressiva symtom och hade mindre inflammation mätt med biomarkörer. Intressant är att de också kunde påvisa en ökning av hormonet BDNF, (brain-derived neurotrophic factor), ett protein som spelar en central roll i neuronal överlevnad, synaptisk plasticitet och neurogenes, i gruppen som fick örtte.
I Iran gjordes nyligen en studie på parkinsonpatienter med saffran[4]. Under 8 veckor fick 30 patienter 30 mg crocin två ggr dagligen. Ingen skillnad noterades mellan försöksgruppen och kontrollgruppen vad gällde motoriska symtom. Men skam den som ger sig, ett nytt försök gjordes[5]. I denna studie gavs under 8 veckor, 15 mg saffran två gånger dagligen till 25 patienter medan 27 fick kontroll-placebotabletter. Återigen visade det sig att det inte var någon skillnad gällande motoriska symtom. Däremot hittades en positiv effekt gällande depression! Patienterna som fick saffran hade mindre depressiva symtom jämfört med kontrollgruppen.
De studier som är gjorda är relativt korta och man kanske inte skall förvänta sig att man kan se påverkan på sjukdomsförloppet på så pass kort tid. Alla patienter hade en samtidig pågående medicinering av sin parkinsonsjukdom så det är tydligt att saffran inte förbättrar denna effekt. Positivt är dock att saffran har en effekt mot depression! Saffran i tablettform två gånger per dag kanske inte är så lockande… Men visst blir väl man lite gladare av en gul och god lussebulle? Fast en sådan två gånger om dagen är knappast något man kan rekommendera – inte ens under juletiden!
God Jul och Gott Nytt år önskar vi från Sviktfas!
Referenser
- [1] https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2405844024003657
- [2] https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35322143/
- [3] https://www.cell.com/heliyon/fulltext/S2405-8440(22)02062-X?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS240584402202062X%3Fshowall%3Dtrue
- [4] https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39025034/
- [5] https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S2210803324001258
Jack Spira har arbetat inom läkemedelsindustrin i över 25 år, i ledande positioner i flera globala och svenska läkemedelsföretag. Dr Spira har även erfarenhet av att arbeta som konsult för många både svenska och internationella nystartade företag. Han är läkare och docent vid Karolinska Institutet i Stockholm.
