Close

februari 16, 2018

Nutraceuticals som Tilläggsbehandling vid Parkinsons sjukdom

Nutraceuticals (kosttillskott) som Tilläggsbehandling vid Parkinsons sjukdom

Nutraceuticals, dvs. vitaminer och kosttillskott, kommer från engelskans nutrition och pharmaceuticals, och antyder att något man äter fungerar som medicin. En nutraceutical är ett livsmedel, hälsokostpreparat eller livsmedelsingrediens som påstås ha hälsofördelar. Dvs ger effekter vid behandling och eller förebyggande av sjukdom. Nutraceuticals är ett expanderande område och deras effekter diskuteras inom så skilda områden som:

  • hjärt- kärl sjukdomar och cirkulationsproblem
  • Förhindra oxidation av cellerna t.ex. inom neurologin
  • som ”anti-aging” behandling.
  • minskning av cancer progression
  • inom hud – hår kosmetika

Vi har här försökt titta på de försök som gjorts antingen på människa och/eller försöksdjursmodeller inom Parkinson för att belysa området. Eftersom fältet är mycket stort har vi gjort ett urval av olika substanser som finns och vi är medvetna om vi inte täcker den stora mångfald som finns inom detta område.

Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad om Parkinsons

En kort förklaring om olika typer av Parkinsonism underlättar förståelsen. Parkinsonism är en samlingsbeteckning för Parkinsons sjukdom och besläktade tillstånd som karaktäriseras av minst två av följande symtom: Akinesi (hypokinesi=minskad rörlighet, mimik)/bradykinesi, vilotremor, rigiditet (stelhet), posturala störningar (reglering av kroppens orientering och stabilitet.)

Parkinsonism har flera orsaker

Parkinsons sjukdom (idiopatisk eller genuin parkinsonism, paralysis agitans) är ett tillstånd med karaktäristiska neuropatologiska förändringar i substantia nigra (Lewy-kroppar). Denna form utgör cirka 70% av parkinsonismfallen. Det är främst denna form av parkinsonism som hänvisas till i de forskningsresultat som diskuteras i denna artikel.

Andra former av parkinsonism är symtomatisk (sekundär) parkinsonism och parkinsonism som del av annan neurogenerativ sjukdom.

Försök med nutraceuticals vid Parkinsons sjukdom (PS) bör ses med insikten om att forskningen genomgående antyder att ”oxidativ stress” är den huvudsakliga mekanismen bakom cellskadan som leder till att neuronerna förstörs[1]. Oxidativ stress är en biokemiska process som uppkommer antingen som följd av att organismen själv producerat reaktiva syreföreningar, eller att ämnen som tas in i kroppen skadar celler och organ (t.ex. pesticider, toxiner, cigarettrök). Oxidativ stress är ett oönskat resultat av cellandningen, ingenting som normalt är önskvärt. Speciellt när det gäller PS så anses, oxidativ stress anses vara en av de viktigaste mekanismerna som leder till celldöd i de dopaminproducerande cellerna i hjärnan. Det är med detta som bakgrund de flesta studier med nutraceuticals har utförts i mening att påverka denna process, att försöka minska den oxidativa stressen och att detta skall leda till ett långsammare förlopp av sjudomen.

Ämnen som kan möjligtvis användas som kosttillskott, alltså ämnen som anses kunna påverka, dvs minska utveckling av fria syreradikaler eller minska den oxidativa stressen är därför de som vanligen testas. De benämns oftast som antioxidanter. Exempel på antioxidanter är vitamin C, E, selen, zink, grönt te, Ginkgo Biloba extrakt, blåbärsextrakt, rödvinskomponenter och curcumin. Andra mekanismer som hänvisas till är anti-inflammatoriska, anti-celldöd mm.

Kosttillskott och vitaminer som Tilläggsbehandling vid Parkinsons sjukdom
Det kan i detta sammanhang vara viktigt att påpeka att huvuddelen av de sporadiska fallen av Parkinson är associerade med miljöfaktorer som olika gifter, toxiner och pesticider[2].

Endast ett fåtal procent anses vara ärftliga. De exakta mekanismer som ligger bakom sjukdomens uppkomsten är inte klara och det kan vara olika mekanismer för de ärftliga och de spontana fallen.

Reservatrol

hur nyttigt är reservatrol?

Reservatrol är en naturlig polyphenol som finns i vindruvor, rödvin, jordnötter och vissa bär. Reservatrol anses vara en bioaktiv substans med potentiellt hälsofrämjande egenskaper. Den anses ha farmakologiska positiva egenskaper inklusive kardioprotektiva, anti-oxidanta, antineurodegenerativt och anticancer[3]. I djurmodeller av Parkinson på både råtta och möss har reservatrol visats ha en skyddande effekt på dopaminerga celler och minskar celldöd.

Trots omfattande studier som gjorts i provrör och försöksdjur (mest gnagare) så har ett mycket fåtal studier gjorts på människa, och ingen på patienter med PS.

Det är svårt att sammanfatta resultaten men skall man försöka så har det inte kunnats visa någon terapeutisk effekt på cancer men en möjlig positiv effekt har kunnat visas inom hjärtkärlområdet[4]. En begränsande faktor vid användandet av hälsokostpreparat är dosen. För att illustrera detta kan nämnas att en dos för att erhålla en terapeutisk effekt i dessa studier angående hjärt-kärl indikationen bör vara c:a 100 mg reservatrol, notera att detta är dosen per dosering. Hypotetiskt är detta ekvivalent med 5 liter rött vin med högsta reservatrol koncentration som någonsin beskrivits. I dessa höga doser som sannolikt behövs för en mätbar effekt så måste man ta hänsyn till biverkningar som normalt inte ses vid de låga doser som fås genom diet, ett glas rödvin eller de vanligaste kosttillskotten.

Som ofta är inom hälsokostområdet mynnar det ut i frågan: To Consume or not to Consume Resveratrol? That is the Question.

Var och en måste fatta ett eget beslut. En viss försiktighet mot höga doser under lång tid är dock påkallad och om man behandlar sig är det klokt att kontrollera sina blodvärden regelbundet!

Genistein

Genistein, är en växtbaserad (soja och jordnöts) fytoöstrogen, som har visat lovande resultat vid behandling av råttor, där den reducerar oxidativ stress och har en skyddande effekt mot nervskador[5]. Genistein och dess metaboliter har troligen också ha en skyddande effekt i tarmen där de fungerar som antioxidanter. Så långt allt väl men vad är egentligen fytoöstrogener? Det finns många olika typer av fytoöstrogener, varav de vanligaste är isoflavonider, flavonoider och coumariner. Fytoöstrogenet genistein tillhör gruppen isoflavoinoider och är bland de mest studerade fytoöstrogenerna.

Fytoöstrogener från soja är inte samma typ av östrogen som vi har i kroppen. Fytoöstrogener har endast en svag östrogeneffekt och ger i regel en antiöstrogen effekt. Det är endast vid extremt högt sojaintag som östrogen effekt fås.

Ett problem med dessa östrogener och den antiöstrogena effekten är att de kan vara skadliga för reproduktion och östrogenberoende sjukdomar/tillstånd där den anti-östrogena effekten är negativ. Men den kan vara fördelaktiga för individer med steroidbrist, det vill säga för de som är mer än 50 år gamla och  där man kan kompensera för en åldersbetingad östrogenbrist. Det specifika resultatet beror på exponeringsnivå och på östrogenstatus hos individen. Exponering av fytoöstrogen har också blivit mer utbredd med den progressiva internationaliseringen av sojabönan i människa och nötkreatur. Vid exponering av sojabönor ökar exponeringen av fytoöstrogen dramatiskt både hos människor och nötkreatur, medan traditionell asiatisk sojabearbetning empiriskt avlägsnar isoflavoner.

Genestein har inte studerats på patienter med Parkinsons sjukdom. Det är således oklart om man kanförvänta sig någon effekt och likaså vilken dos som skulle kunna rekommenderas.

Quercetin

Quercetin, är en naturlig förekommande flavonoid som finns i frukter och grönsaker (som lök, broccoli och äpple) och som har antioxidant, anti-inflammatorisk och anti-cancer egenskaper. I djurexperiment har quercetin ensamt men främst tillsammans med fleromättad olja från fisk och fiskolja, visat sig kunna ge en skyddande effekt mot den typ av nervskada som ses i vissa PS djurmodeller. Ett regelbundet och högre intag av frukt och grönsaker är en bra rekommendation vid PS (och säkerligen inte bara där!!)

Ginkgo Biloba Extrakt

ginkgo biloba extrakt medicin

Ginkgo Biloba (Gb) är ett växtextrakt från ett kinesiskt tempelträd. De är sannolikt ett av världens äldsta träd och de kan troligen bli flera tusen år gamla. Tidigare fanns det flera olika ginkgo träd men idag finns enbart Ginkgo Biloba kvar. Eftersom det överlevt under en mycket lång tidsperiod kan man tänka sig att det är ett mycket tåligt och motståndskraftigt träd som kan motstå miljögifter mm. Det är från trädets gröna blad man utvinner extraktet som används inom klassisk kinesisk medicin och i hälsokostprodukter. Extrakt från Ginkgo Biloba har funnits för kommersiell användning sedan 1974, då det blev godkänt att använda på människa.

Ginkgo Biloba innehåller flera aktiva substanser med anti-inflammatoriska och anti-oxidativa egenskaper. Ginkgo Biloba har främst prövats för att förbättra kognition, minne, vid demenssjukdomar samt vid  hjärt- och kärl åkommor[6]. I en sammanställning över experiment i PS djurmodeller konstaterar författaren att

”These results suggest that Ginkgo Biloba extract has a protective effect in both in vivo and in vitro models of PS. The anti-oxidant and anti-apoptotic effects of Ginkgo Biloba might be partially responsible for the neuroprotective effect of Ginkgo Biloba.”[7]

Återigen saknas kvalitativt bra försök på människa men författarna avslutar med att säga att Ginko Biloba extrakt kan vara ett bra komplement i PS med en skyddande effekt på neuronerna.

Detta styrks av ett spännande patientfall som rapporterades av Dr Conrad, vars farfar hade PS[8]. Hans farfar hade haft PS i många år och behandlades enbart med levodopa/karbidopa (Sinemet) och hade nu efter ett par år med sjukdomen försämrats med yrsel, börjat tappa balansen och ramlade ofta. Conrad läste om olika möjliga åtgärder och medicinerade sin farfar med Ginko Biloba 40 mg tre gånger om dagen och ett multivitaminpreparat 2 ggr per dag. Förbättringen var dramatisk. Efter 6 veckor upphörde inte enbart han att ramla, hans minne blev bättre liksom hans allmäntillstånd. Hans skakningar minskade vilket gjorde att han kunde klara sig hemma mycket länge. Conrad skriver att det är möjligt att denna förbättring, som höll i sig länge, åratal, åstadkoms tack vare Ginko Biloba.

Curcumin (gurkmeja)

Gurkmeja, Curcuma longa, hör till ingefärsväxterna och är en vanlig smaksättare i framförallt det indiska köket. Örten kan bli nästan en meter hög och växer både vilt och på odlingar runt om i Asien. Det är växtens jordstam som används för att torkas och malas till krydda. Gurkmeja har i århundraden använts som naturmedel för bland annat matsmältning, mot hudåkommor och för en förbättrad rörlighet.

Gurkmeja består till ca 5 % av curcumin (diferuloylmetan, ett gult pigment), som anses vara det aktiva ämnet i gurkmeja. Det är detta ämne som färgar gurkmejan och det fungerar som en kraftfull antioxidant, hela tio gånger starkare än vitaminer.

I en sammanställning gjord över curcumins effekter i PS djurmodeller visar Wang och medarbetare att curcumin har en tydlig skyddande effekt mot nervskada, en anti-inflammatorisk effekt och en anti-oxidativ effekt som skyddar substantia nigra neuron och förbättrar dopaminnivåer[9]. Trots stort intresse finns inga studier publicerade på patienter med PS.

Vitamin B komplex

Brist på vitamin B speciellt vitamin B9 (folsyra), vitamin B12 (kobolamin), och vitamin B6 (pyridoxin), kan utlösa PS. Detta beror på att vid B-vitamin brist produceras homocystein under metabolismen av den essentiella aminosyran metionin. Homocystein är associerad med en neurotoxisk effekt inte bara vid PS utan även flera andra neurodegenerativa sjukdomar. Tillgängliga data ger stöd för att ökade mängder av homocystein är korrelerat med försämrad kognition och demens vid PS. Lamberti och medarbetare undersökte om ett tillskott av kobolamin och folsyra kan minska homocystein nivåer hos PS patienter[10]. Studien visade att PS patienterna initialt hade högre homocystein jämfört med friska kontroller och att ett tillskott av kobolamin och folsyra effektivt reducerade dessa nivåer. Huruvida detta är tillräckligt för att påverka sjukdomförloppet kan inte utrönas av denna studie. Ett tillskott av folsyra, vitamin B12, and vitamin B6 är dock befogat speciellt med hänsyn till att vitamin-B komplex medicinering har inga eller mycket få biverkningar.

Vitamin-D

I djurmodeller har vitamin-D brist visats vara en viktig faktor både i utveckling och progression av PS. En mycket intressant observation gjordes av Knekt och medarbetare i Finland[11]. De studerade uppkomst av PS korrelerat till vitamin-D koncentration hos 3173 friska individer som följdes i 29 år. De konstaterade att de som hade den högsta halten av vitamin-D hade den lägsta incidensen av PS.

vitamin d från solen vid parkinsons sjukdom

En liknande studie har också gjorts av Shen och medarbetare som sammanställde data från 5690 PS patienter och 21251 friska kontroller. Även här visades att individer som hade låga vitamin-D nivåer hade störst risk att utveckla PS[12]. Shen visade också att de som hade tog tillskott av vitamin D eller arbetade utomhus också hade en mindre risk för PS utveckling. Så att vitamin-D påverkar risken att utveckla PS synes vara klar. Men kan vitamin-D även påverka utvecklingen/förloppet för den som redan har diagnosen?

I en klinisk studie fick 114 patienter med PS under ett år antingen ett tillskott på vitamin-D3 (1200 IU/dag) eller placebo[13]. Jämfört med placebo så hade vitamin-D3 en statistiskt signifikant effekt på sjukdomsförloppet. Patienterna som inte fick Vitamin-D3 försämrades mer än de som fick vitamin-D3. Det är inte känt hur länge en sådan effekt kan sitta i men för ett kortare tidsförlopp som ett år förefaller vitamin-D tillskott vara fördelaktigt.

Vitamin C och E

Vitamin C och E är kända antioxidanter som verkar synergistiskt och anses generellt vara av värde för välbefinnande. Eventuell effekt på utveckling eller förlopp av PS är dock omdebatterad. I en pilotstudie antyddes att en kombination av vitamin-C och E hade en positiv effekt i PS. I senare studier kunde dessa resultat inte upprepas och ingen påvisbar effekt noterades. I en senare genomgång av data visades att vitamin–E hade en viss skyddande effekt mot utveckling av PS men att vitamin-C intag inte gav någon skyddande effekt[14].

Sammanfattning

Det finns ett stort behov av sjukdomsmodifierande läkemedel vid Parkinsons sjukdom. Behandling med levodopa är symtomlindrande men har inte kunnat visas påverka förloppet. I ljuset av detta kan behandling med neutraceuticals vara ett alternativ som skulle kunna ge positiva effekter med låg risk för biverkningar. Neutraceuticals skall inte ses som ett alternativ till gängse behandling utan som ett komplement.

OBS detta är inget behandlingsråd. Alla behandlingar av sjukdomar bör genomföras tillsammans med en behandlande läkare.

Referenser

  • [1] Lim KL, Zhang CW. Molecular events underlying Parkinson’s disease-an interwoven tapestry. Front Neurol. 2013;4:33.
  • [2] Goldman SM. Environmental toxins and Parkinson’s disease. Annu Rev Pharmacol Toxicol. 2014;54:141-64.
  • [3] Saiko P, Szakmary A, Jaeger W, and Szekeres T (2008) Resveratrol and its analogs:defense against cancer, coronary disease and neurodegenerative maladies or just a fad? Mutat Res 658:68 –94.
  • [4] Tomé-Carneiro et al. Pharmaceutical Design, 2013, , 19, 6064-6093
  • [5] Am J Physiol Regul Integr Comp Physiol 299: R871–R877, 2010
  • [6] Nash and Shah. Current Perspectives on the Beneficial Role of Ginkgo biloba in Neurological and Cerebrovascular Disorders. Integrative Medicine Insights, 2015:10 1–9
  • [7] Tanaka K et al. Ginkgo biloba extract in an animal model of Parkinson’s disease: a systematic review. Curr Neuropharmacol. (2013)
  • [8] Gary D. Conrad, MD., Is Ginkgo biloba and/or a Multivitamin-multimineral Supplement a Therapeutic Option for Parkinson’s Disease? A Case Report. Glob Adv Health Med. 2014 Jul; 3(4): 43–44.
  • [9] Wang et al. Neuroprotective properties of curcumin in toxin-base animal models of Parkinson’s disease: a systematic experiment literatures review. Complementary and Alternative Medicine, (2017) 17:412
  • [10] Lamberti et al. Hyperhomocysteinemia in L-dopa treated Parkinson’s disease patients: effect of cobalamin and folate administration. Eur J Neurol. 2005 May;12(5):365-8.
  • [11]  Knekt et al. Serum vitamin D and the risk of Parkinson disease. Arch Neurol, 2010 July ; 67(7): 808–811.
  • [12] Shen et al. Associations between Vitamin D Status, Supplementation, Outdoor Work and Risk of Parkinson’s Disease: A Meta-Analysis Assessment. Nutrients. 2015 Jun 15;7(6):4817-27.
  • [13] Suzuki et al.. Randomized, double-blind, placebo-controlled trial of vitamin D supplementation in Parkinson disease. Am J Clin Nutr. 2013 May;97(5):1004-13.
  • [14] Etminan et al. Intake of Vitamin E, Vitamin C, and carotenoids and the risk of Parkinson’s disease: A meta-analysis. Lancet Neurol. 2005;4(6):362-5.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sviktfas diskuterar vi allt som har med individualiserad behandling av Parkinsons sjukdom, häng med!

Nu har du blivit registrerad!

Pin It on Pinterest