Det finns få läkemedel som har så många olika sätt att ges på som levodopa/karbidopa. Varje administrationssätt erbjuder specifika fördelar och tyvärr även specifika nackdelar, krav och kostnader!
Kommersiellt tillgängligt finns levodopa/karbidopa som vanliga tabletter, dipsergerbara tabletter, depottabletter, tabletter med tidsinställd utsöndring från magsäcken, gel för kontinuerlig intestinal tillförsel, infusionsvätska för subkutan (under huden) infusion, inhalationspulver för inhalation i lungorna och även en s.k. maxillofacial route, dvs att levodopa läggs in i en reservoir i stället för en tand och utsöndras långsamt därifrån[1]! Alla dessa behandlingsalternativ är ännu inte kommersiellt tillgängliga i Sverige men kanske hittar en plats i behandlingsarsenalen även här så småningom.
Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad om Parkinsons
Man kan undra om det finns något mer att utveckla med alla dessa tillgängliga administrationsvägar? JA, det finns ett organ som saknas ovan utöver mag-tarm, lunga, subkutan hud och tänder så har vi ytterligare ett organ som kan användas för att få läkemedel in i kroppen: NÄSAN
Läkemedelstillförselvägen från näsan är speciell och skiljer sig från övriga vägar därför att näsan kan användas som en genväg direkt till hjärnan. Vägen från näsan till hjärnan är relativt fysiskt kort och enkel jämfört med leverans till hjärnan genom blodcirkulationen. Det finns dessutom en barriär mellan blodet och hjärnan, den s.k. blod-hjärnbarriären (BBB-Blod-Brain Barrier) och med administration via näsan kan man övervinna hindret som BBB utgör.
Det är därför intressant att läsa hur en indisk forskargrupp tagit sig an denna utmaning[2] för administration via näsan för Parkinsons sjukdom! Först tog de fram en gel som uppfyllde egenskaper som rätt pH, tillräcklig fasthet, att den fäste på nässlemhinnan etc. Man formulerade sedan gelen med levodopa/karbidopa och kunde konstatera att de aktiva substanserna var stabila och att de frisläpptes från gelen till nästan 100% över 8 timmar. Formuleringen var också stabil i minst 30 dagar om den förvarades i kylskåp. Slutligen testades gelen på slemhinnan i näsan på en get, dvs gelen med levodopa/karbidopa sattes i getens näsa och man kunde visa att getens nässlemhinna tolererade gelen med levodopa/karbidopa mycket bra!
Jag kan tyvärr alldeles för lite om getters nässlemhinna för att bedöma om resultaten är relevanta för människor och det finns mycket annat kvar att göra. Hur skall man avgöra dosen, hur många gånger per dag, volym tolererbar etc? Det blir i alla fall spännande att se om detta kan bli en kommersiell produkt. Även om tekniken i slutändan inte fungerar för Parkinsons sjukdom så finns det flera andra neurologiska sjukdomar där läkemedel har svårt att komma in i hjärnan, där denna administrationsväg skulle kunna bli ett värdefullt alternativ.
Referenser
Jack Spira har arbetat inom läkemedelsindustrin i över 25 år, i ledande positioner i flera globala och svenska läkemedelsföretag. Dr Spira har även erfarenhet av att arbeta som konsult för många både svenska och internationella nystartade företag. Han är läkare och docent vid Karolinska Institutet i Stockholm.
