Nyligen publicerades ett ovanligt patientfall, en kvinna som utvecklade en svår behandlingsresistent Parkinsonism[1]. Kvinnan hade vid 46 års ålder en njursjukdom som ledde till att hon fick genomgå en njurtransplantation. Som brukligt är ingick i efterbehandlingen mediciner mot avstötning av transplantatet, bl. a. medicinen Ciclosporin A (CsA). I c:a 12 år fungerade allt bra men under de senaste 18 månaderna noterades tremor, långsamma rörelser, som gradvis försämrades till den grad att hon behövde hjälp med att gå och matning vid måltider. Hon hade under denna tid fått diagnosen Parkinsonism och behandling med levodopa, upp till 1 gram om dagen men med i det närmaste ingen effekt. När patienten blev intagen på sjukhus var hon sängliggande, talade inte, öppnade ögonen som svar på tilltal och vår således närmast förlamad. På sjukhuset gjordes flera blodprover och magnetröntgenundersökning som alla var normala.
Kunde Parkinsonismen bero på behandlingen med CsA för att förhindra avstötning av njuren? Man gjorde ett försök och satte helt ut CsA (bytte mot en annan medicin). Redan efter fyra dagar hade patientens tal och mentala status normaliserats, efter två veckor kunde hon gå själv och vid en 5 månaders uppföljning var hon i princip helt återställd!
Det finns flera intressanta aspekter i detta fall. Patienten hade stått på CsA i flera år utan problem. Varför utvecklades besvären just vid detta tillfälle? Det förefaller som om CsA mycket långsamt ansamlats i kroppen och när CsA sattes ut, och gradvis försvann, så förbättrades tillståndet gradvis. Noterbart är också att den neurologiska påverkan som CsA hade var reversibel, dvs när det skadliga ämnet försvann, så hade inget förstörts utan alla funktioner fanns kvar, i princip intakta. Slutligen kan noteras att patienten inte svarade på behandling med levodopa, vilket ”klassisk” Parkinsons sjukdom skall göra.
Detta belyser väl det kända faktumet att Parkinsonism är en mångfacetterad sjukdom, att varje patient är unik och att behandlingen behövs individualiseras och anpassas därefter.
Referens
[1] Movement Disorders, Vol. 24, No. 12, 2009, pp. 1848–1866
Jack Spira har arbetat inom läkemedelsindustrin i över 25 år, i ledande positioner i flera globala och svenska läkemedelsföretag. Dr Spira har även erfarenhet av att arbeta som konsult för många både svenska och internationella nystartade företag. Han är läkare och docent vid Karolinska Institutet i Stockholm. Sedan 2012 är han VD i Sensidose AB.
