Efter flera månaders utvärdering förlängde EU i slutet av förra året licensen att använda ogräsmedlet glyphosate (Roundup®) i ytterligare tio år. Glyphosate har tidigare ansetts som ett säkert ogräsmedel men detta har på senare tid ifrågasatts och en artikel publicerad 2018[1] om risk för cancer, har gett bränsle till debatten. Mot detta står att det anses vara svårt (läs omöjligt) att klara vår livsmedelsförsörjning utan tillgång på denna typ av bekämpningsmedel.
Att vissa ogräsmedel är kopplade till uppkomst av Parkinsons sjukdom är välkänt från både provrörs och djurstudier. Dock ansågs glyphosate relativt säkert gentemot denna risk.
Glyphosate verkar genom att inhibera den så kallade ”shikimate” syntesvägen som ansvarar för syntes av aromatiska aminosyror (phenylalanin, tyrosin och tryptophan) hos växter. Denna syntesväg är helt essentiell för växter och hämmas den, dör växten. Eftersom människor och djur saknar denna syntesväg, ansågs glyphosate som en säker substans. Hur får vi människor i oss dessa (och andra) essentiella aminosyror om vi inte syntetiserar dem själva? Genom diet, dvs vad vi äter men också via våra tarmbakterier. Även om omfattningen av detta är oklart (hur mycket av vårt behov som tillgodoses från våra tarmbakterier som kan syntetisera dessa essentiella aminosyror) så räknar man med att minst hälften av våra tarmbakterier har en ”shikimate” syntes och därför är känsliga för glyphosate.
Om vi kopplar detta till Parkinsons sjukdom så vet vi att tarmens välbefinnande är en viktig faktor gällande risken att utveckla sjukdomen. Det är som det ofta är, en höna-ägg fråga; är förändringar av tarmfloran orsak till sjukdomen eller en följd av den? Lägg till att det publicerats ett flertal fall-studier med positiv effekt på Parkinsons sjukdom efter faeces transplantation. Både på djurmodeller och i människa så är det tydligt att det finns ett samband mellan tarmens innehåll och sjukdomen. Dessa studier är gjorda i båda riktningarna – exempelvis har man tagit faeces från Parkinsonpatienter och transplanterat detta till möss, vilket påskyndar deras utveckling av sjukdomen. Omvänt har man transplanterat frisk faces till sjuka möss och sett att det har en positiv påverkan, dvs minskar påverkan av sjukdomen.
Sammanfattningsvis; glyphosate som är det mest använda ogräsmedlet påverkar shikimatvägen, som finns i växter (inte människor) men denna syntesväg är också viktig för många bakterier. Glyfosat begränsar således överlevnaden för vissa bakterier, vilket leder till en obalans av tarmfloran och brist på flera produkter från shikimatvägen (essentiella aminosyror) som är relevanta för människor, säger författaren till en nyligen publicerad sammanfattning om ämnet[2].
Hur stort är problemet? Det används cirka 8.6 miljarder kilo årligen i världen. Inget annat ogräsmedel har en sådan spridning. Det finns således all anledning att forska vidare i detta fält!
Referenser
Jack Spira har arbetat inom läkemedelsindustrin i över 25 år, i ledande positioner i flera globala och svenska läkemedelsföretag. Dr Spira har även erfarenhet av att arbeta som konsult för många både svenska och internationella nystartade företag. Han är läkare och docent vid Karolinska Institutet i Stockholm.