Förstoppning är ett vanligt förekommande symtom hos Parkinson-patienter, och besvären finns ibland flera år innan de motoriska symtomen uppträder. En orsak till förstoppning är att sjukdomen påverkar nervsystemet som styr musklerna även påverkar mag-tarmkanalen så att tarmarnas rörlighet minskar och tiden mellan avföringar blir längre.

Förstoppning är vanligt. I populationsstudier säger 18-22% av kvinnorna och 7-8% av männen att de är ibland eller ofta är förstoppade. Men man menar lite olika saker med ordet förstoppning, så en definition av förstoppning kan sammanfattas som att ha glesa avföringar och/eller problem med själva tömningen av tarmen som till exempel överdriven krystning, hård avföring, känsla av ofullständig tarmtömning, lång tid för att tömma tarmen eller andra svårigheter att få ut avföringen.

Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad om Parkinsons

Med denna relativt breda definition är det nog rätt många som omfattas…

Det har publicerats några artiklar om användande av probiotika och prebiotika mot förstoppning specifikt vid Parkinsons sjukdom. Men vad är probiotika och prebiotika?

Probiotika

Probiotika definieras som “levande mikroorganismer som när de ges i tillräckliga mängder ger hälsofördelar hos den som intar dem” (WHO 2002). Det finns ett flertal olika stammar av mjölksyrabakterier och jästsvampar som av olika aktörer marknadsförs som probiotika med hälsofrämjande egenskaper.

Prebiotika

Prebiotika definieras som substanser i kosten som förmodas medföra specifika ändringar i kompositionen av och/eller aktiviteten i den gastrointestinala floran. Exempel på prebiotika är sockerareter som fruktos och polyoler, »”ockeralkoholer”. Den vanligaste polyolen är sorbitol, som finns naturligt i bl a vissa frukter men också används som artificiellt sötningsmedel. Andra artificiella sötningsmedel tillhörande samma grupp är maltitol, isomalt och xylitol.

Prebiotika är mat för vår bakterieflora i tarmen. Efter spjälkning av kolhydratkedjorna kommer dessa att användas av bakterierna, varvid antalet ”goda” bakterier som exempelvis bifidobakterier, Bacteroides, enterokocker, streptokocker och laktobakterier kan öka till antalet, vilket medför större volym på avföringen. Det sker således en jäsning eller fermentering i tarmen som beroende på lokala miljöfaktorer som bl.a. bakteriespecies kommer, att ge upphov till produkter som korta fettsyror, mjölksyra och gaser; vätgas, koldioxid, metan och svavelväte. Denna fermentering kan för vissa individer vara problematisk och det är inte alltid ett vinnande koncept.

Kostfibrer

Kostfibrer kan också vara bra att definiera innan vi går vidare.

Kostfibrer är kolhydrater och ligniner (vedämnen) som inte bryts ned av kroppsegna enzymer i gastrointestinalkanalen. De delar av kostfibrerna som även är resistenta mot den bakteriella spjälkningen i tarmen kommer att binda vatten i kolon, vilket ökar avföringens volym (bulk) med positiva effekter på tarmmotoriken.

Relevanta studier

Vad gäller Parkinsons sjukdom har flera kliniska studier gjorts exempelvis så publicerades 2020 en studie[1]  där 48 patienter slumpades till behandling med ett probiotika preparat med flera bakteriestammar och även prebiotika eller placebo. Patienter som fick probiotika fick fler avföringar per vecka jämfört med placebo, 4.18 jämfört med 2.81.

I en liknande studie, från 2021[2] där man studerade 72 patienter som även de fick ett probiotika preparat med flera bakteriestammar noterades ungefär samma skillnad, med en ökning med 1.3 tarmtömningar per vecka mellan grupperna.

Ett ytterligare exempel är en studie från Rom[3] där 120 patienter slumpmässigt gavs antingen en fermenterad mjölk, innehållande flera probiotiska stammar och prebiotisk fiber, eller placebo, en gång dagligen i 4 veckor. Även här noterades en ökning av antalet tarmtömningar per vecka med i medeltal 1.2.

Fermenterad mat som innehåller både pro och prebiotika är ingen nyhet. Det har förekommit i tusentals år och en tolkning av Gamla Testamentet är att Abrahams långa livslängd (175 år) berodde på förtäring av sur mjölk. Att bli en ”surkärring/surgubbe” och själv göra mjölksyrad surkål är något många magar säkert skulle uppskatta!!

Referenser

  • [1] PLoS One . 2020 Dec 31;15(12):e0244680.
  • [2] Neurology . 2021 Feb 2;96(5):e772-e782.
  • [3] Neurology, . 2016 Sep 20;87(12):1274-80.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sviktfas diskuterar vi allt som har med individualiserad behandling av Parkinsons sjukdom, häng med!

Nu har du blivit registrerad!

Pin It on Pinterest