Under senare år har vikten av en grön omgivning, grönområden med träd och buskar, blivit mer uppmärksammad. Denna rörelse har rötter som kan spåras till 1970 talet i Japan, där man behandlade utarbetade kontorsarbetare med vistelser i skogen, skogsbad. Forskning har visat att skogsbad minskar stress, minskar impulser till aggressivitet och depression och även påverkar fysiologiska mekanismer som puls och blodtryck. Man kan säga att ”se grönt” är motsatsen till att ”se rött”.

En ny dimension av denna forskning är att på ett konkret sätt mäta om mängden ”grönhet” dödligheten (mortaliteten). En liten förklaring om metoden för att mäta ”grönhet” kan vara på plats. Metod som används heter NDVI (normalised difference vegetation index). Metoden baseras på att gröna växter absorberar solstrålning i fotosyntesprocessen. Gröna löv återutsänder den del av den inkommande solstrålning som finns i det nära-infraröda spektralområdet (som bär ungefär hälften av den totala inkommande solenergin), eftersom fotonenergin vid våglängder längre än cirka 700 nanometer är för stor för att syntetisera organiska molekyler. Bladens cellstruktur reflekterar således ett starkt nära-infrarött ljus (från 700 till 1100 nm). Ju fler blad en växt har, desto mer påverkas dessa ljusvåglängder. Med hjälp av satelliter kan man fånga detta ljus och beskriva hur mycket växtlighet som finns i olika områden i olika perioder.

I en studie från 2019[1] kunde man visa att en ökning av mängden grönt ”greenness” på ett avstånd av upp till 500 meter från en bostad minskade mortaliteten. Man föreslog att stadsplanerare borde ta detta i åtanke när man planerar städer för att med hjälp av grönområden uppnå en bättre hälsa.

En uppföljande studie publicerad 2021 använde samma metodik för att försöka sätta en siffra på antalet dödsfall som skulle kunna förhindras i 31 europeiska länder, om WHO:s rekommendation för universell tillgång till grönområden uppnåddes[2]. Studien fokuserade på vuxna invånare (≥20 år; i 978 mindre städer och 49 större städer, i 31 europeiska länder. Exponeringen uppskattades till en fin rutnätsnivå (250 m × 250 m) och mortaliteten år 2015 uppskattades på enskild stadsnivå.

Resultatet visade att om WHO:s rekommendation om tillgång till grönområden uppfylldes, skulle man förhindra 42 968 dödsfall årligen, vilket motsvarar 2,3 % av den totala dödligheten av naturliga orsaker. Bland europeiska huvudstäder uppvisade Aten, Bryssel, Budapest, Köpenhamn och Riga några av de högsta dödlighetssiffrorna relaterat till bristen på grönområden. En jämförelse mellan Stockholm och Köpenhamn visar att i Stockholm (som är betydligare grönare jmf med Köpenhamn), skulle 329 dödsfall kunna förhindras gentemot 437 i Köpenhamn om WHO:s mått på tillgång till grönområden uppfylldes.

Vad förklaringen till grönytors positiva hälsoeffekt är inte klarlagt. Gröna ytor kan vara en plats för fysisk aktivitet, (löpning, gång, cykel, lek, hundpromenad etc.). Minskning av luftföroreningar, buller (speciellt trafikbuller) och värmeeffekter är andra förklaringar som har relaterats till grönområdenas skyddande effekt. Dessa faktorer är kända för sin koppling till kardiovaskulära hälsoeffekter, stress, sömnstörningar och dödlighet.

Träd och annan växtlighet kan minska koncentrationerna av luftföroreningar, och de kan minska atmosfärens koldioxid genom kollagring och nedbrytning. Denna förklaring tar hänsyn till att man inte skulle behöva direkt vistas i grönområdet för att få nytta av denna effekt. Det skulle räcka med att bo i närheten.

Det finns naturligtvis mycket att invända mot denna typ av forskning. Att man bor nära ett grönområde innebär ju inte med nödvändighet att man använder det, kanske finns det ekonomiska förutsättningar som göra att de som bor i/nära ett grönområde skiljer sig från de som de som inte gör det, med mera. Data är dock entydiga så även om vi inte kan förklara orsaken i detalj så går det heller inte att bortse ifrån att grönområden uppenbart är viktiga för vår hälsa!

I dessa tider av förtätning av storstäderna, där man i stort sett bebygger varje liten grön gräsplätt, kanske det är dags att tänka om och istället göra tvärtom: Fridlys alla grönområden som är kvar i städer!

Referenser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sviktfas diskuterar vi allt som har med individualiserad behandling av Parkinsons sjukdom, häng med!

Nu har du blivit registrerad!

Pin It on Pinterest