Close

mars 25, 2019

Magsår, helicobacter pylori och Parkinsons sjukdom

Magsår, helicobacter pylori och Parkinsons sjukdom

Helicobacter pylori och dess inverkan på magsår och sår i tolvfingertarmen är ett av de mest omtumlande och fascinerande fynden i den medicinska vetenskapshistorien. Sedan 1900 talets början ansågs att magsår orsakades av för hög mängd syra i magsäcken till följd av stress, grillad eller stark kryddad mat och andra livsstils faktorer. Behandlingen var till en början neutraliserande mat, mjölk, fil mm och sedan olika typer mediciner som neutraliserar magsyran eller hämmar syraproduktionen. Redan 1920 talet började man genomföra operationer, sk. “Billrot II” och liknande där stora delar av magsäcken tas bort. Ungefär samtidigt kom “vagotomierna”, där man skär av vagusnervens kontakt med magsäcken och minskar på så sätt syraproduktionen. Det var vad man lärde alla medicinstudenter långt in på 1980 talet, dvs behandling av svår magsårssjukdom var en kirurgisk specialitet!

Denna uppfattning utmanades på 1980-talet av två australiska forskare, Warren och Marshall, som istället påstod att 80–90% av fallen orsakades av en bakterie, Helicobacter pylori!! Samtidens ledande medicinska och kirurgiska experter mötte deras fynd med skeptiska blickar och det tog lång tid innan deras upptäckter accepterades. Magsår orsakas av en bakterie?? Då kan den ju botas med antibiotika eller? Hela tiden fick Warren och Marshall, ta fram nya fynd och göra nya experiment för att visa att de hade rätt. Ett exempel på det är att 1985 så lät Marshall göra en biopsi på sin egen matsäck för att visa att han inte hade en H. Pyloriinfektion. Han lät sedan infektera sig med bakterien och visade att han fick en typiska magsårsbesvär. Experimentet publicerades the Medical Journal of Australia. Det bör dock tilläggas att Marshall var så rädd för all kritik han skulle få, att han i artikeln inte vågade skriva att det var han. Istället står det: “En frivillig med histologiskt normal magslemhinna fick Helicobakter pylori genom munnen.” Till slut, efter över tio år, accepterades fynden av den vetenskapliga världen och forskningen kring Helicobacter har sedan ökat explosionsartat. Barry Marshall och Robin Warren, tilldelades Nobelspriset 2005 för deras upptäckt av ”Bakterien Helicobacter pylori och dess roll vid gastrit och ulcussjukdom”.

Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad om Parkinsons

I en relativt nylig publikation av McGee et al[1] diskuteras huruvida det finns ett samband mellan en Helicobacter pylori-infektion och uppkomst och utveckling av PS. Man hade tidigt noterat att personer som genomgått en vagotomi eller Billrot-II operation för magsår/cancer hade en lägre risk att få Parkinson sjukdom jämfört med icke-opererade kontroller. Symtom från magtarmkanalen är vanligt förekommande 5–10 år innan de klassiska huvudsymtomen på PS från musklerna så som skakningar och stelhet, syns. Bland de vanligaste symtomen är diffusa bukproblem, förstoppning och avföringsproblem, symtom som även förekommer vid gastrit. Förekomst av tidiga symtom från magtarmkanalen gör att man länge misstänkt att sjukdomen uppstår någonstans i tarmen för att sedan sprida sig – vandra upp till hjärnan via vagus nerven. Denna hypotes har ytterligare stärks efter att man på råtta visat att man genom att injicera ett felveckat protein, alpha-synuclein, i tarmen fick typiska PD liknande skador i vagusnerven och hjärnstammen.

Med denna starka koppling mellan tarm och Parkinson är det naturligt att fråga sig: Finns det en koppling mellan H. Pylori och Parkinson? Beror PS på en H. Pylori-infektion?

Det är inte lätt att svara på denna fråga men några faktiska slutsatser kan man dra enligt McGee et al:

  • Hos personer som har Parkinsons sjukdom är förekomst av H. Pylori 1.5–3 ggr vanligare än i en jämförbar kontrollgrupp (men bör man tillägga – alla personer med PS bär inte på H. Pylori och naturligtvis alla som har H. Pylori får inte PS. Det kan vara bra att notera att man tror att närmare hälften av jordens befolkning är bärare av H. Pylori!!)
  • PS patienter som är bärare av H. Pylori har oftare svårare symtom än patienter som saknar H. Pylori
  • Behandling mot H. Pylori minskar Parkinson symtom jämfört med obehandlade.
  • Utradering (antibiotikabehandling) av H. Pylori ger förbättrat och mer stabilt upptag av levodopa.

I nuläget får man istället fundera på vad skall man göra?

Det finns numera bra diagnostiska metoder och att ta reda på om man är bärare är naturligtvis av värde. Att försöka utrota bakterien med antibiotika hos alla bärare, även symtomfria, har redan lett till och kommer naturligtvis ytterligare leda till en kraftig resistensutveckling vilket gör det ännu svårare att komma åt den. Ett vaccin vore bra men något sådant finns ännu inte tillgänglig även om försök pågår. Såsom det ofta är inom den medicinska världen krävs ytterligare forskning innan alla pusselbitar finns på plats!

Referenser

[1] Journal of Parkinson’s Disease 8 (2018) 367–374

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sviktfas diskuterar vi allt som har med individualiserad behandling av Parkinsons sjukdom, häng med!

Nu har du blivit registrerad!

Pin It on Pinterest